The Rasmus bästa tid är nu!

Ingen har kunnat undgå detta finska pojkband
som med hitlåten ”In the Shadows” lyckats ta sig in på listorna och in i folks vardagsrum.
Det är pop som är mindre slätstruken än slamrig och rockig.
Musik som stampar framåt, snarare än berättar om gamla goda minnen.
The Rasmus befinner sig mitt i händelsernas centrum och skapar nuet.
Självklart har smarta skivbolag och tv-kanaler snappat upp
The Rasmus popularitet runt om i norra Europa och sett till att vi kan förse
våra mobiltelefoner med tonerna till ”In the Shadows”.
På bandets hemsida finns en direktlänk till MTV samt adresserna till ett antal andra tv- och radiokanaler.
Precis så kommersiella är The Rasmus numera.
Om vi bortser från detta – så har de ändå gjort musik som får en på ett galet partyhumör.
Och eftersom det är lördagskväll är det ett utmärkt sätt att börja kvällen.

Killarna är sena till kvällens konsert.
Vilket beror på att de gett en spelning i Helsingborg innan den i Malmö.
Det märks att bandet gör många spelningar både i tv och på lokal.
Sångaren Lauri har en sliten röst och de andra killarna verkar lagom roade av att vara på KB just denna kväll.
Det låter ändå bra, vilket får mig att undra om bandet lirar playback?
Det får man väl lov att göra när man blivit så känd och kommersiell som The Rasmus?
Eller… Låtarna sitter tajt i musikernas händer och huvud och levereras utan något onödigt mellansnack.
Några fraser på knackig svenska lyckas basisten få ur sig.
I övrigt är det låttexterna som säger oss vilka The Rasmus är.
Låtarna handlar ofta om hur det är att vara ung: om kärlek och andra känslor,
om att göra uppror och att söka efter svar, bland annat.
Kanske är det därför större delen av publiken är så ung.
Alla väntar ivrigt på att få höra ”In the Shadows”.
De får vänta till sista låten innan bandet går av scenen en första gång.
Killarna bredvid mig passar på att skråla det kända ”oh-oh-oh-oh” mellan varje låt.
Inte för att bandmedlemmarna bryr sig om detta.
Deras låtlista verkar sedan länge vara spikad - full av catchiga refränger och ösiga riff.
Trots en tydlig trötthet utstrålar The Rasmus energi. Det måste sitta i de finska generna.
Sisu kallas det i folkmun och vi lär se mer av den andan på våra svenska arenor och scener.

Av:Camilla Huldt